söndag den 28 februari 2010 klockan 18:41 i
Musik |
Nu är det dags för lite melodi. Jag vet inte vad ni har för relation till låten jag härnedan postat. Personligen var jag sen och ouppmärksam att upptäcka denna sköna förening av K-os, Nelly Furtado, Saukrates och O.C. Faktum är att jag aldrig har lyssnat på K-os tidigare, vilket det kommer bli skärpning på. Samplingen i låten är klockren, enkel men generös. Sången är töntig och skön. Hör!
K-os ft. Saukrates & Nelly Furtado – I Wish I Knew Natalie Portman
Diggar ni den?
..Nästa post blir något jävligt underjord känner jag. Måste kompensera och gottgöra mitt avdrag i streetcredibilityn…
Jag vet inte riktigt hur jag prioritera, och nu behöver jag er hjälp. Den här gången menar jag det. Jag brukar visserligen få fint stöd angående film & musiktips. Den här gången skall ni ta steget längre och röra om i mitt liv. Fallet rör sig om två punkter och ett rum.
1. Ifall ett sängbyte ska äga rum eller ej. Just nu sover jag i en säng som hade kunnat tillhöra ett motell för lastbilschaffisar. Inte undra på att jag är morgonpigg..
För/Nackdelar. Det härliga med en större säng hade varit att jag kunde fått ligga skönt mina 6-7 timmar om natten. Det hade varit lättare för mig och min dam att umgås, sova och vakna tillsammans. Vi slåss och bråkar i sådana utrymmen. Nackdelen är att jag hade blivit mer hängiven till sovmornar, dagar i sängen och att spendera mindre vaken tid.
2. Vad jag ska fylla mitt rum. För tillfället ser mitt sovrum(?) ut som en fängelsecell. Under sängen röjer dammen runt bland trasiga plankor och snorpapper. På golvytan ligger ett par böcker från diverse perioder av studerande. Vad i helvete ska jag göra med mitt rum? Bardisk? Jacuzzi? TV? Berätta vad ni hade gjort..
Mitt tomma rum ser ut såhär;
Mitt andra, fyllda ser ut såhär;
Vad i alstring dar ska jag göra med mitt tomma rum? Bardisk? Jacuzzi? TV? Berätta vad ni hade gjort..
Det finns minst 50-60 stycken som dagligen läser varenda inlägg, men ej kommenterar. Den här gången ger vi fan i det. Ställ upp och hjälp mig. Jag ber er.
måndag den 22 februari 2010 klockan 23:15 i
Musik |
Vad jag kan finna fint i att vara iväg och sedan komma hem, är de åtråvärda alster man missat. Precis nyss upptäckte jag att en av mina favoritmusiker, Zacke, blivit intervjuad av SVTs redaktion. 6;49 minuter mys och säkerhet dukas häråt. Vi får reda på tankarna bakom plattan, musiken och framtiden. Håll till godo!
måndag den 22 februari 2010 klockan 20:47 i
Allt & Inget |
Jag är tillbaka vid spakarna så vanskligt jävla mycket att Gud hade blivit oskön vid faktumet. Efter en veckas extrema aktiviteter bland bergskedjorna har min sömniga, utslitna kroppsmassa landat i den svarta skinnfåtöljen. Avsnittet redigerades dagen innan avfärd och blev relativt härligt. Produktionerna häröver kommer alltid bestå slentrianmässiga, men med slätare hy. Tröjor skall tryckas upp, klistermärken skall fästas, radiovågor skall sändas. Frågan är inte om, hur eller varför, utan när.
Låt oss öka rulliansen, mina vänner. Låt oss hoppa jämfota över tröskeln och landa med en klumpig kullerbytta. Låt oss ta en extra kopp kaffe på morgonen och lyssna på aningens högre volym. Gräset är inte grönare på andra sidan så ta inte i så förbaskat när ni spekulerar framtid. Ett surt äpple lurar alltid i fruktskålen även om det inte syns på skalet. Därav kan ni lika gärna vaska nyttigheterna för en eftermiddag. Allt för att intensifiera rulliansen!
söndag den 14 februari 2010 klockan 06:47 i
JohnlemonTV |
Då gick vi!
Medans jag och mina biffiga soldater ger oss av till bergstopparna bjuder vi på ett gammalt alster. Vad tycker Göteborg om häng och vad är rätt längd? Följande blick förmodas ge dig som tittare en insyn i hur situationen urartar sig i dagsläget.
Avsnitt 1 – Göteborg om Hängkultur
Handla i blindo och tänk på måfå så ses vi snart!
Handla i blindo och tänk på måfå så ses vi snart! Slarva inte med hänget…
lördag den 13 februari 2010 klockan 13:12 i
Allt & Inget |
För att inte känna mig som en kroppsmassa bestående av torkad jord och hö, bestämde jag mig nyligen för att göra något fånigt; Freestyle-skriva alfabetet i ord.
Mitt tidtagarur stannade på 00:34:19, ett resultat jag trots allt är relativt tillfredsställd med. Efter att i efterhand eftertänksamt kollat igenom vad jag skrivit konstaterade jag ingenting. Aningen primitiva infall till utfall kanske. Visserligen visar det sig att folk som drabbats av (nästintill) total minnesförlust endast haft ord som ”fitta”, ”knulla”, ”hora” ”bajs” kvar i skafferiet över ord och meningar. Ett kvitto på hur mycket skit vi gör vid sidan av det väsentliga.
Nu vänder jag mig till alla psykoanalytiker i landet och undrar ifall mina spontana tankegångar kräver iakttagelse, eller ifall de till synes är fullkomligt normala.
lördag den 13 februari 2010 klockan 00:42 i
Musik |
Visst, tidningarnas intresse för den ominösa katastrofen i Haiti har börjat svalna nu. Trots det tragiska faktumet vill jag introducera er ett momentum av stämning. Busta Rhymes, crackhuvudet som i låten ‘Break Ya Neck’ dribblade igenom 3 verser med turbulenta hastigheter, har tagit till en seriös ton. I klippet nedanför ser ni honom framföra en kraftfull hälsning följt av en gudaboren gospelkör. Se!
Busta Rhymes – We will stand
Ett annat exklusivt äckligt genuint framförande gjorde Nas & Damian Marley, som är aktuella med det efterlängtade albumet Distant Relatives.
Nas & Damian Marley – Strong will continue
______________________________________________________________________________ John Light
onsdag den 10 februari 2010 klockan 20:04 i
Privat |
Hur mycket man kan det bli av mig? På jobbet kallas jag fröken. Jag läser böcker om cyklande kossor och möss som släcker bränder. Ibland sitter jag å pärlar hjärtan eller skriver min autograf. Barn skriker i mina öron och ibland får jag inte ens vara med och leka. Utanför jobbet är det samma gråa färg.
Den goda tonen mellan mig och min musa är kvaddad. Därigenom kan jag således inte spegla min maskulina sida heller. Faktumet att jag jobbar även imorgon utesluter maskulina aktiviteter ikväll. Jag har inte tränat mer än 1 gång i veckan de senaste 3 veckorna som följd av förkylning och mindre arbetslöst veckoschema. Min kropp krymper. Min bränna från Vietnam är försvunnen och likaså mina enda vantar. Detta resulterar i kalla fingrar, som i ren blodbrist blir ostyrbara – risken att välta ut och spilla saker ökar. Mitt ansikte rinner av infektion och jag känner mig ful och otvättad. Disk och klädhög på golvet, trasig gitarr och halvfärdiga verk fyller min tillvaro. En av glödlamporna i taket exploderade i morse och skrämde mig, varefter jag blev otrevlig gentemot alla stackars oskyldiga möbler och saker i min väg. Kaffet är det enda som förstår mig. Resten av rörelser i mitt kretslopp är ej lika konstruktiva i sitt bemötande.
Jag hade velat sitta vid ett bord med 5 robusta lagerarbetare och ett chockerande stort stop öl. Där skulle vi sitta bredbent och dra grovkorniga vitsar tills att den tjurliknande chefen piskade oss tillbaka till arbetet. Jag befinner mig i den beskrivna situationens motvikt.
Spana in klippet på den musikaliska hunken Oskar Linnros. Albumet i vår kommer bli klockrent och färggrant.
För övrigt har jag mer läsare nu än någonsin tidigare, vilket glädjer röven av mig. Trots detta känner jag att jag går på halvfart gällande vad jag delar med mig av. Kan lite kort avslöja att ett visst avsnitt är äckligt nära slutmålet. Skall nog ta å köpa ett Vimeo Plus account innan jag somnar inatt. Räkna med visualiseringar på Avatar-nivå! Glöm inte att jag gått på It/Media. Alla elever som examinerar från linjen blir genialiska.
måndag den 8 februari 2010 klockan 11:02 i
Musik |
För ett par dygn sedan krävde in jag lite kvinnliga namn att utforska. Det häftigaste namnet blev först ut och således Maia Hirasawa. Efter några ögonblicks googlande hamnade jag mitt i en romantisk visa. En hyllning och förklaring till vår småfula, perfekta och medelhögt skattade stad Göteborg. Efter att ha lyssnat igenom diverse smutsiga hiphop-plattor känns den här låten som ett lager marmelad för öronen.
Loading ...
