
Nyligen väcktes en tidigare så sönderreflekterad tanke. Jag hade vägarna förbi kläddesignern Linus Brodéns blogg, och läste hans inlägg om konst, och dess distans eller närhet till syften. Behöver konst ha ett syfte? Vad innebär konst? Mitt svar förgrep sig på fler punkter än vad inlägget kanske bad om, men det är svårt att låta bli. Jag vet inte något fenomen som har lika brett omfång förutom kärlek. Såhär skrev jag:
”Det är en fråga jag reflekterat över mycket också. Min slutsats är att konst är ett vackert utbyte i det stora hela. Utövaren gör sitt verk, ser till att det blir betraktat, och får respons på sin kreativitet. Betraktaren i fråga, får bemöta en annan persons förlängda arm av själen. Oavsett om utövaren är där eller ej, så blir det någon form av kommunikation. Man låter sig inspireras, influeras och identifieras med en annan människas tankar, och i viss mån personlighet.
Konst behöver väl inte ha något specifikt syfte. Däremot tror jag att allt skapande görs i syftet bekräftelse. Antingen som ett erkännande ifrån omgivningen, eller rent av ifrån sig själv. En synonym förklaring är att konsten är till för att kommunicera. I mitt liv är konsten inte bara inspiration till annan konst, eller saker som berör den specifika konstformen. Konst i alla dess uttrycksformer berör såväl vardagsliv som reflekterande.
Med konst räknar jag musik, målande, skrivande, design, skulpterande och allt annat vi kan genomföra med fantasin vi är välsignade med.”
Nu är jag intresserad av era tankar och åsikter. Hoppas att ni skänker en minut åt att svara. Var inte blygsamma!
- Vad har ni för relation till konst?
- Vilken konstform värderar ni högst?
- Behöver konst ha ett syfte?
/ John Lemon