
Härförleden debatterade jag lite lätt med en vän över internet. Vi ventilerade kring huruvida världen förbjuder oss att uppfylla våra lustar. Min vän och jag konstaterade hur skönt det hade varit att åka ut och fiska vid en stillsam insjö. Några träaktiga metspön och en termos med kaffe, alternativt ett tjog mörk öl. Väl där hade man kunnat låta ljudet av sländor, hackspettar och lärkor ackompanjera stillheten. Den gemene individen idag sätter på en film som avkoppling, och låter sig istället studera en annan verklighet. Alltid skall vi jaga efter stjärnor eller nyanser i horisonten. Stjärnorna finns här, som Kapten Röd redan konstaterat.
Det finns mycket jag hade velat socialiseras. Minns ni hur påtagligt populärt inlines var för 10-12 år sedan? Idag är det lika passé som radiostationers passion för musik. Jag är inte ensam om att sakna färdmedlet. Samtliga människor jag tagit upp ämnet för, har haft samma frustration över fenomenet. Jag vill ha hjälp att förstå.
Fler fenomen som hade förgyllt min tillvaro:
- En hemmasnickrad lådbil med minst 5 sittplatser
- Allsång på Storan eller på Götaplatsen varje fredag
- Ett revolutionärt trendbyte inom den kommersiellt styra radiomarknaden
- Ett alkohol drive-in som säljer alkohol i pappmuggar
- En tidning som var lite mer anpassad och relevant för den gemene ungdomen
- Ge motivation åt ungdomar att våga vilja lära sig, och utvecklas intellektuellt.
Hör ni mig? Vad tycker ni om fenomenen? Saknar ni inlines?
Ta hand om er
/ John Lemon