Det var inget lättsamt riksdagsval vi bevittnade 2010. Jimmy Åkesson och Sverigedemokraterna stegade in i Sveriges riksdag med massivt motstånd. Avskyn och besvikelsen är påtaglig, men hur länge?
Det är utan en millimeter nöje jag smälter in valresultatet. Däremot är jag upprymd över att så många människor uppvisade reaktion och engagemang. Trots att många envisas med att separera sig ifrån personer med annan politisk färg, enades man nu mot Sverigedemokraterna. Oavsett hur främlingsfientligt partiet är, betyder enandet mycket. Vi enades mot rasism och främlingsfientlighet. Mot tanken på att Sveriges politik skulle influeras av ett fördomsfullt och snedvridet parti. Oavsett hur sann och bekräftad bild vi har av Sverigedemokraterna, enades vi i ett gott syfte.
Tyvärr måste jag tysta ner min glädje lite. Jag studerar mycket psykologi och människovetande. Att hoppa på en ”hata SD-våg” var på söndagen mindre anmärkningsvärt än att bre en smörgås. Stämningen höjs och vi känner svängrum för våra reaktioner. Någonstans inom oss fanns uttrycket. Frågan är om detta uttryck hade tagit skepnad om det inte vore för hysterin och hypen? Förhoppningsvis fortlöper diskussioner, debatter och dialoger kring ämnet. Förhoppningsvis slutar inte folk engagera sig bara för att mediauppbåd och pådrag från massan svalnar. Uppenbarligen misslyckades både alliansen och det rödgröna blocket att motarbeta partiet. De erkänner själva att de kanske valde fel taktik. Antag att Sverigedemokraterna är av den inkompetens vi påstår. Varför lät man inte dem tala och bevisa deras egna dumhet? Att tysta ner röster, höjer bara nävar. Jag är övertygad om att drösvis med provokativa bönder och drägg frodade sin rastlöshet i att tillhöra ”motståndet” gentemot massan.
Nåväl. Jag känner mig relativt lugn trots allt. Det känns otänkbart att deras inflytande skulle nå praktiska frekvenser. Reinfeldt har tillräckligt bra verklighetsuppfattning för att inse konsekvenserna. Inget samarbete kommer att ske sinsemellan dem och SD. Här nedan har jag samlat och citerat en bunt reaktioner från valdagen:
Michel Dida ”Till dig som röstade SD. Jag kallar härmed lopporna ifrån ett tusen kameler till edert könsorgan.”
Hannes Hopf ”har sagt det förut och jag säger det igen: Det är nåt fel på sverige.”
Zakarias ”Zacke” Lekberg ”Jag har låtit resultatet sjunka in nu. En konstig känsla har infunnit sig. Det är som de säger, Sverige håller på, och har redan nu, förändrats. Det blåser kallare vindar i gamla Sveadala. Trots att det sedan ett halvår tillbaka varit relativt uppenbart att Sverigedemokraterna skulle komma in i riksdagen så uppstod ändå en chockartad känsla inom mig när det väl hände. När det gäller följder och konsekvenser av detta valresultat, jag hade jag kunnat nämna tusentals negativa saker. Istället tänker jag enbart nämna en positiv. Jag kommer att få mer att skriva om….”
Herbert ”Afasi” Munkhammar ”Är så grymt besviken på valresultatet igår. Det känns fördjävligt att SD har en plats i Riksdagen nu. Helvetes jävla Sverigedemokrater! Vi ses på Sergels torg 18:00 idag och visar vårt missnöje!
Alexander ”Academics” Juneblad ”Äntligen har vi fått en procentuell siffra på exakt hur många svenskar som är helt jävla dumma i huvudet.”
_____________________________________________________________________
Tre frågor att besvara och diskutera:
- Håller ni med om att folks engagemang går i symbios med den stämning och hype som uppdagades runt valet?
- Tror ni att SD kan göra märkbara politiska avtryck i vår historia?
- Hur reagerade du på att Sverigedemokraterna röstades till ett riksdagsparti?
Ta hand om er!
Ta hand om er!
/ John
Loading ...
Pingback: Bilduppdatering « John Lemon