tisdag den 17 maj 2011 klockan 22:12 i
Poesi, Privat |
Vad vill vi ha egentligen? Nästa gång jag är nöjd får det vara nog, tänker jag. Strävan efter erkännande tar aldrig slut för den som inte ser sig omkring. Jakten slutar inte för den som inte känner sina fötters underlag. Distansen till illustrationerna i fantasin tycks både krympa och öka för varje steg. Ju närmare man kommer, ju mindre liknar känslorna de man föreställer sig. Det är livsfarligt att förlita sig på bilder och ideal man sätter för att dämpa oro/inskränka hopp. Livsfarligt och absolut nödvändigt för att lyckas.
För min flitigt karriärsklättrande kusin Annas skull; var god deltag i undersökningen nedan. Det går snabbt och gör nytta för sneakersvärlden. Tänk inte äsch eller skrolla nedåt. Det finns ingen flyktväg.
måndag den 2 maj 2011 klockan 21:23 i
Bilder, Privat |
Idag fyller min goda vän och musikproducent Eric Dahlqvist år. Han är en talangfull, filosofisk och genialisk ung man med musiksinne nog för ett helt land. Lyckosamma är jag och M vars kommande skiva helt och hållet produceras av gossen i fråga. Jag tackar gud för att jag hamnat i ett så gynnsam och kreativt entourage .
Med största sannolikhet har ingen gått miste om Veronica Maggios senaste, förföriska album ”Satan i Gatan”. Troligtvis rikets sexigaste röst och texter vars rader fastnar på var och varannan läpp. Produktioner står bland annat Christian Walz för – en obestridd anledning till kvalitén på produkten. Personliga favoriter på skivan är Satan i Gatan, Välkommen in och 7 sorger. Salut för denna strålande kvinna!
Utöver mys och bakfylla såg jag idag en alldeles makalöst vacker video. Innehållet är filmat från Spaniens högsta berg El Tiede, vilket är världens bästa plats för att skåda stjärnor ifrån. Mållös och mjuk blev jag på nolltid. Den obegränsat professionella fotografen & producenten heter Terje Sorgjerd. Håll till godo!
Jag visste inte att man kunde fånga naturens perfekta skepnad så preciserat och rättvist på film. Jag visste mindre än innan jag såg klippen. Det glädjer mig.
Jag tror inte att man kan utesluta att man är på ett visst sätt, förs än man hamnar i en ny situation, där känslor och tankar får byggas utan begränsande referenser till redan existerande normer och värderingar.
onsdag den 6 april 2011 klockan 17:19 i
Musik, Privat |
Vi har tiden att tacka. Jag vill tacka tid. Just för min tillit och tålamod har bitar börjat falla på plats. Jag har länge och ihärdigt jävlats med min omgivning och tystat frågor med ”snart”. Nu har jag och fyra goda vänner blivit godkända bolagsmän. Tillsammans med ytterligare 6 (eller fler) personer startar vi ett produktionsbolag. Hemsidan skissas i talande stund, film spelas in, kontor & studio fixas. I mitten av den här dåraktiga framfarten spelar jag in en skiva tillsammans med två genialiska unga män vid namn Eric & Meedi. Jag är hejdlöst förväntansfull inför vad hela mitt liv har att erbjuda. Det är sjukt skönt att mina morala farthinder ignoreras av svävaren ovan vars cockpit besitts av just min röv. Den här sidan kommer att mysa på lågvarv i fortsatt harmoniskt tempo.
Njut av allt ni kommer åt, era egentligen utsvultna själar. Världen byggdes för att förtäras, så roffa åt er av alla känslor och intryck som finns till hands. Om detta blir en bristvara får man tillverka egna uttryck för att genom andras respons kan få ett intryck av sig själv.
Det finns en sorts tur som inte innebär mycket mer än att vara på rätt plats vid rätt tillfälle, en sorts påhittighet som inte innebär så mycket mer än att göra rätt sak på rätt sätt och det är sådant som bara händer när man släpper taget om ambitioner, syften och uträkningar; när man fullkomligt överlämnar sig åt det gyllene, betydelsefulla ögonblicket.
- Gregory David Roberts, författare av den makalöst storslagna boken Shantaram.
I mitten av en surrealistisk verklighet sitter jag och tar in. Upptagen med skapandet av bolag, movement och skiva tillåter jag mig snålåka på vänner och bekantas utskick av musik. Senaste skivan jag personligen spelade senast var Celtic Raindance. Underbar musik! På tal om underbart så älskar jag naiviteten vårsolen lockar fram i oss. Efter 3 timmars solsken dyker sex tusen solglas upp på kungsport och alla tjejer mellan 17-25 kommer från inre cirkelns kändisar i New York. Själv är jag lättlurad som ett glatt barn. Långkalsongerna förskjuts åt sidan, kvällen kommer och ångern kort därefter med nedböjt huvud. Jag tänker behålla mina långkalsonger fram till mitten av juni.
Tillbaka till melodi och musik. Nedanför har jag postat en triplett av sköna, moderna låtar. Det ska bli mer information till er otåliga om några dygn (relaterat till inlägget nedan). Hursomhelst barn, håll till godo!