torsdag den 2 februari 2012 klockan 13:17 i
Bilder, Privat |
När jag sitter sjukskriven innanför två intensivt gråa plusgrader saknar jag det. Jag fantiserar om det som ett barn fantiserar om att vara starkare än sin pappa. Jag talar om Sydafrikas natur. Under 16 dagar fick ja se så mycket växlighet jag vanligtvis ser på 10 år på hemmaplan. Här är ett litet urval:
1-3. Drakensberg 4. God’s window, Mpumbalanga 5. Blyde River Canyon 6. Reileys Rock, Swatziland
Om ni någon gång känner ett starkt sug på lite skönhet ber jag er att styra er kos däråt. Jag själv tänker åka tillbaka dit och då ska jag ha en romans med mig.
Inget En ytterst estetisk preciserad bildverksamhet av Jakob Zuyten & Vikor ”funk” Dahlström. Detta är en högst inofficiell, men ack så bildskön skymt av de fantasier dessa gossar frossar i. Håll ögonen öppna för nakna unga kroppar och romantiska tragedier.
måndag den 2 maj 2011 klockan 21:23 i
Bilder, Privat |
Idag fyller min goda vän och musikproducent Eric Dahlqvist år. Han är en talangfull, filosofisk och genialisk ung man med musiksinne nog för ett helt land. Lyckosamma är jag och M vars kommande skiva helt och hållet produceras av gossen i fråga. Jag tackar gud för att jag hamnat i ett så gynnsam och kreativt entourage .
Utöver mys och bakfylla såg jag idag en alldeles makalöst vacker video. Innehållet är filmat från Spaniens högsta berg El Tiede, vilket är världens bästa plats för att skåda stjärnor ifrån. Mållös och mjuk blev jag på nolltid. Den obegränsat professionella fotografen & producenten heter Terje Sorgjerd. Håll till godo!
Jag visste inte att man kunde fånga naturens perfekta skepnad så preciserat och rättvist på film. Jag visste mindre än innan jag såg klippen. Det glädjer mig.
Jag vet inte om mitt muntrare humör uppsöker bra musik, eller om slumpen lägger sig i ännu en gång. Nyförälskad och cool är känslan av svinsymfonin Black Shadow av hitmakaren Thomas Rusiak & veteranen Pee Wee. Tillsammans har de bildat duon Still Pee & Ru, som släpper ett album, gästat av DJ Viet-Naam. Det släpps när gud vill. Första singeln är just Black Shadow, som backas upp av en jävligt sölig och frossande visualisering. Jag antyder influenser från Marcus Price härliga dedikering till Mat, Bira, Kvinnor och Weed. Håll till godo!
Still Pee & Ru – Black Shadow
För den som vill ligga steget före musikkenyanen jag är, finns Wiz Khalifas nya mixtape Cabin Fever att ladda ner här. Jag förväntar mig något, men har ingen aning om vad. Sist men inte minst måste ni verkligen spana in Metro – Stephans senaste krönika om mäns miner. Han är smart och sann och orden som tillkommer likaså. Här har jag skurit ut en del ifrån det lustfyllda sammanhanget:
”Oavsett om man rakar sig, kör bil eller äter en halstablett måste man kunna utföra det med samma besvärade ansiktsuttryck. Med snygge-minen visar den manlige modellen att han är ansvarsfull och medveten om livets svårare sidor. ”Visserligen friskar denna pastill upp mitt svalg något oerhört, men innan vi löst världssvälten och växthuseffekten kan jag inte se lyckligare ut än så här ” säger den.”
Läs det! Som vanligt frågas det hej vilt om hur det går för mig. Skiva, företag, häng och fläng längs med kusten. Här dukar jag fram en klase bilder i sedvanlig anda:
onsdag den 15 december 2010 klockan 14:55 i
Bilder, Privat |
Tillbaks igen!
London är en imponerande stad med ett svindlande kulturellt omfång. Jag och min excentriska mormor tog oss igenom milleniumvida områdesmarker i historia & kulturväg. Katedraler och kronjuveler både fascinerar och skrämmer mig. Jag vantrivs med hela sambandet mellan girighet och kyrkans makt. Vi besökte den minst sagt hypade katedralen Westminster abbey. Det osar så mycket stålar i dessa konstruktioner att man blir vimmelkantig. En vithårig men genomhygglig präst berättade historiken bakom diverse artefakter och skulpturer. Det var den mest perfekta engelskan mina öron smorts med. Kort därpå tog han sig friheten att snäsa till för att min kameraväska nuddade deras sakrala väggyta. Backa bak två, gubbe!
Samma morgon hände något oerhört lustigt. När vi gick på vagnen som skulle föra oss mot Towern, hamnade vi mittemot två svenskar. Redan innan vi slagit oss ner märker jag att en av två möjliga damer är en ung man. En transvestit. En fullständigt översminkad och överspelad figur. Den tillgjorda, blåsta utstrålningen stereotypa blondinynglingar uppvisar var sannerligen ingenting gentemot vad jag nu fick bevittna. Den unga transvestiten putade med läpparna hänfört och sa ”neiii”, ”precuiiis” och ”so?” med en aldrig tidigare skådad entusiasm. Mormor, som inte kunde höra våran konversation, lutade sig mot mig och sa ”du märker väl att den ena flickan du pratar med är störd?” Jag svarar att den störda flickan är en man och mormor blir uppriktigt missmodig. Hon sa att det var den äckligaste människan hon sett i hela sitt liv. Jag blev lycklig och skrattade.
Den inhemska matkulturen är undantagslöst ruskig. Tur som tusan att staden är en världsmetropol där utrikes matinfluenser balanserar upp situationen. Vid närmare eftertanke väger även rikedomen på pubbliv upp mycket. God öl i alla dess skepnader i konstant närvaro smickrar en ung jävla man som mig. Att glöggen serveras i knubbiga 30 centiliters-glas är också ett nöje i sig. Fish & Ships åt vi ståendes på gatan till mormors oväntade belåtenhet. Den äldre generationen uppskattar nog slarv och slentrianfasoner mer än vad både vi och de själva vet om.
Det absolut bästa och mest inspirerande med resan var musikalerna. Mina skyhöga förväntningar blev uppätna av överträffande. Vi såg på Lion king & We will rock you. Rekommenderas bastant åt de läsare som någon gång styr sin småfeta skinkbyggnad mot staden. En komplett sensation för alla som uppskattar artisteri i dess bredaste allmänhet. Även om jag är tillitsfull till min förmåga att uttrycka mig känns beskrivningar om upplevelsen olämpligt. Väl värd vistelse!
För den som inte är intresserad finner man ett gäng foton från helgen härnedan.
Loading ...
